Första maj

Eftersom första maj av tradition är en dag när man protesterar mot orättvisor och säger ifrån, så passar det väl alldeles ypperligt att denna dag i Storsans hus tillbringats med renovering, möbelflyttning, rivning och allmän irritation. Det gamla skafferiet har ju nu byggts ihop med den tidigare miniskula hallen. Allt ok där. Lister har kommit upp, mattan är lagd, taket är målat.






Fine.


Problemet är bara att ÄNNU mer skräp har samlats i Storsans kök - alla köksgrejor från gamla skafferiet, alla lösa köksdelar från det senaste inköpet, alla kläder och skor och annat som flyttades från hallen för målning etc. SAMT allt som fanns i de skåp Ulle-Bullen nu rivit med en psykotisk energi.









*Suck*


Tur bara att Storsan och Bullen - som i vanliga fall har huset fullt av gäster under Kristi Himmelsfärdshelgen - i år inte har en enda gäst! Förutom morbror L som ändå bor i sin egen lilla stuga och inte kommer förrän i morgon...


På tal om irritation i kombination med möblering och renovering kan ju Storsan berätta att hon och Bullen för ca 8 år sedan skulle bära upp en säng till övervåningen. Vårt hus är drygt hundra år gammalt och trappan upp till övervåningen är smaaaal och svängd. Där uppe finns bara ett minimalt utrymme "att kränga sig igenom".

DIT
skulle Storsan och Bullen bums ha upp en säng. "Bra att ha om det kommer gäster."

Visst.

Om man kunde få upp sängen någon gång.

Storsan
och Bullen bar - svettades - bar - svettades. Sängen förflyttades millimeter för millimeter uppför den smala, svängda trappan.


Bullen - som normalt sett är en god och blid person - förvandlas alltid till en fruktansvärd Mr Hyde när det vankas kropps- och samarbete. Storsan å sin sida är hetlevrad. Med andra ord en osedvanligt dålig kombination...


Vad hände?


Jo, när Storsan och Bullen fräst, svurit och svettats precis lagom och sängen befann sig halvvägs uppför trappan svor och skällde Bullen liiiiite för mycket och var liiite för otrevlig  för Storsans smak/humör.

Hon gallskrek: "Bär själv då, din jävla idiot!!" - och släppte helt sonika sin del av sängen.

Där stod alltså Bullen ensam, halvvägs uppför trappan - nedanför sängen... Storsan hade ju ingenstans att ta vägen förutom till gästrummet på övervåningen - där satt alltså hon och surade.

Bullen
hade ingenstans ALLS att ta vägen - förutom att stå där mitt i trappan med hela sängens tyngd på sina alls icke så späda armar och fundera på sitt beteende.


Vem vann?


Storsan så klart.



Trevlig första maj!


Vilse

Jaha.

Storsan och Bullen är tillbaka från långpromenaden.

Den gick över stock och sten - över hav och land.... eller, njaaaa... nästan!

Men vi var ute i nästan två timmar.

Vi gick vilse.

Det var läskigt.

Storsans strumpor och skor är blöta - de ligger på trappan därute.

Bullens med.

Usch.

Gårdagens dummaste

Storsan har haft en härlig morgon. Sov länge, fick kaffe på säng av Ulle-Bullen, har legat där och jäst ett par timmar med en bra bok. Sedan har Storsan och Bullen samt Nisse-the-Man gått en långprommis i skogen. Solen skiner som besatt och Storsan frös inte alls, trots bara t-shirt och halvkorta gympabyxor. Göttmos! Med en sådan start på dagen kan Storsan stå ut med det mesta - såväl tandvärk som allmän förödelse hemmavid.

Förutom att gårdagen bjöd på god mat, TV och illa tandvärk - samt påföljande tandläkarskräck bara vid tanken på ett kommande besök - så betedde sig Storsan rätt dumt åt... Egentligen HELdumt - men lite kul samtidigt. Precis som vanligt med andra ord!


Gisan är en väldigt trevlig människa som Storsan bara träffat "i bloggvärlden". Hon gör en massa fina smycken - och Storsan postade en kommentar hos henne och undrade om hon kunde tänka sig att skapa ett Storsan-armband? Javisst, blev svaret och vi kom överens om att Storsan skulle maila lite info, bland annat mått på handleden.

Sagt och gjort - Storsan mätte, Storsan mailade.

Kände redan på en gång att någonting inte stämde... I och för sig har Storsan rätt fåniga handleder - heeelt oproportionella med tanke på resten av Storsan-kroppen. Men vad faan? 6 (SEX!) centimeter? Att bara vinka lite förstrött till någon torde i så fall medföra risk för brutna ben...

Vi mailade fram och tillbaka, Gisan skrattade, Storsan småskämdes men fnissade höggljutt och till slut blev det så förvirrat med mätning och annat så Storsan fick be Bullen och elektriker R att hjälpa till. De befann sig i hallen och efter att de med gemensamma krafter mätt Storsans handled ringde deras gapskratt i öronen på Storsan länge, länge...

*S*

PS: Storsans handled var 16 cm bred... INTE sex...








Näe...?

Näe... nu låste nån in mig!

IGEN!

Goda - men inte dyra - råd!

Storsans rådgivningsbyrå Del 2:

OM du nödvändigtvis måste gå från köket genom vardagsrummet fram till datorn - gör det INTE med ett överfullt glas fun light apelsinsaft i näven.

I alla fall inte om du absolut MÅSTE få ett nysanfall mitt under sträckan.

Små, små fläckar på parketten - med regelbundet intervall.

Nyyys - spill - nyyys-spill - nyyys - spill.

Kris

Dagens kris:

Storsan har en himla bra chef. Allvarligt talat. Hon jobbade på under förmiddagen, slet i sitt anletes svett osv, men upptäckte vid halv 10-tiden att... skriiiiiiiik; snuset var slut!

Helt tomt. Nada kvar. Finito.


Till saken hör att Storsan var tvungen att ta Ulle-Bullens lilla ärt-bil till jobbet eftersom den skulle lämnas in på verkstaden. Mamsingen åkte med. Så även T.

TRÅNGT med andra ord...



I alla fall.

Eftersom Storsan blev tvungen att lämna kvar lilla ärtan på verkstaden hade hon ju ingen bil och en halvtimmes promenad upp till någonsomhelstlitenskruttbutik inte lockade för fem öre fanns ingen återvändo. Storsan kravlade runt i korridorerna, blek och glåmig, sträckte ut handen på ett synnerligen bedjande vis mot alla hon mötte...

Näe.

Inget.

Storsan hörde rykten om att Chefen skulle inställa sig på jobbet efter lunch.

Fine.

Kunde (nästan) vänta tills dess.

Under väntetiden sprang Storsan på stackars Mollgan. Min och allas favvolåtsaskompis. Eller mjaaa, han ÄR faktiskt verklig. Och tur är väl det för han hade i alla fall en dosa kramsnus. Han var gentil och erbjöd sig att krama en åt Storsan.

"Krama på du, men NU!!" skrek Storsan.

Nöjd i hågen stegade Storsan därefter iväg till personalrummet och som tur var fanns bara Gumsan där, så Storsan kunde lägga den nykramade på en servett (lite sådär glassigt, ni vet...) medan hon åt upp lunchen - en gosig liten Felix fiskgratäng with compliments från G.

(Storsan hade ju ingen bil som sagt utan var tvungen att förlita sig på omvärldens vänlighet och generositet)


Sedan lade Storsan den nyss nykramade under överläppen.

Pheeewww
!

Bara för att 1,75 minuter senare upptäcka exakt VARFÖR Storsan inte begagnar lössnus. Tydligen spänner Storsan överläppen på ett så överdrivet dramatiskt vis att minst halva prillan faller ner i gommen efter bara några sekunder.

Pratar Storsan för mycket? (Absolut tänkbart)
Eller möjligen på ett alldeles för spänt sätt? (Jepp, säkerligen)


Med andra ord - bort, hedning, bort!!

Ett par timmar till försvann.

När Storsan passerade genom korridoren i ett rus av abstinens och själsliga kval upptäckte hon att Chefen till slut hade behagat dyka upp. Såg rumpan på honom och högg som en kobra!

Storsan
fullkomligt DÖK in i dörröppningen där Chefen lite nonchalant stod och pratade i telefon.
(Brydde sig Storsan om det? ICKE!)


Chefen
såg lite (en hel del...) förskräckt ut när Storsan flög på honom och gestikulerade mot hans ficka / Storsans överläpp / hjärtat etc. Först backade han skräckslaget mot väggen och Storsan följde efter...

Men tydligen fattade han
.

Till slut. 

Och Storsan fick... en ynklig liten white portion med nån otäck liten bismak!

Men, men.... a girl's got to do what a girl's got to do!

Alltså; Chefen!!

Du räddade Storsans liv idag! (Det är fan mer värt än guldfiskar!!)

Rådgivning

Storsans rådgivningsbyrå Del 1:

Om du har bråttom på morgonen - närmast på vippen försenad - ta INTE på dig din nya tunika i underlig omlott-skärning, som du dessutom köpt för stor men var för lat för att byta.

1. Det kostar på - av svett, svordomar och inte minst TID innan du tror att du fått ordning på alla möjliga band som ska knytas på omöjliga ställen.

2. När du tittar dig i spegeln inser du att att du definitivt INTE har fått någon ordning på alla möjliga band som ska knytas på omöjliga ställen.

3. Du inser att du tvingas åka till jobbet ändå. På direkten.

4. På grund av stress glömmer du bort under morgonen/förmiddagen att du fortfarande inte fått någon ordning på alla möjliga band som ska knytas på omöjliga ställen. Och drabbas följaktligen av chock när du efter lunch går förbi en spegel.

5. Chocken förvärras när du inser att du förutom att vara omlott-knytbands-handikappad så är du även på god väg att ofrivilligt flasha omgivningen eftersom sagda tunika på grund av storleken halkat isär/ned på ett särdeles olämpligt ställe.

6. Chock är inte bra för kroppen - eller själen.

7. Att tvingas rota igenom all möjlig filmrekvisita på jobbet för att förhoppningsvis hitta ett linne av något slag att trä på UNDER sagda tunika kan vara trumatiskt också. När det enda som fanns var ett svart linne i storlek small.


Kom tillbaka snart för fler användbara råd om livet i stort eller bara en fika!

Tjing!!



Vinnare!

Och vinnarna är... (trumvirvel)

image550

Boris
hade alla rätt på alternativen 1 och 2.
Pecialen hade helt rätt förutom att det var en katt - ingen tik.
Gisan hade rätt i en av blessyrerna som blev resultatet.
Hedersomnämnande till Laaarsson som gissade att Storsan brottats med en spunk.

Om Storsan bara visste vad en spunk är så skulle hon
med all säkerhet brottas med den!


(Är det inte härligt att alla får vinna?)

Med andra ord:

Storsan fick alla uppräknade blessyrer och var måttligt glad. Nisse-the-Man drog iväg som ett jehu efter en katt som lömskt gömde sig i buskaget precis bredvid vägen. Storsan efter i kopplet och agerade kort därefter bromskloss på ett alldeles förträffligt sätt.

(Kan man ta upp det i sin CV?)


När Storsan skulle resa sig hann hon tänka för en sekund att plötslig blindhet på ena ögat var resultatet av åkturen. Men upptäckte snart till sin lättnad att det bara var ett fuktigt löv som fastnat på insidan av glasögonen...

Tänk så skönt!

image565
 

Gissa!

Dagens - eller egentligen gårdagens - gåta:

VARFÖR kom Storsan hem i följande skick efter kvällsturen med Nisse-the-Man igår?

* Sur som ättika
* Höger byxben indränkt med lerigt vatten
* Svidande högerknä
* Lera, barr och multnande löv på reflexvästen
* Svidande högerkind
* Brun smutsfläck i pannan
* Ett brunt slemmigt löv på insidan av glasögonen

Ja, mitt herrskap?

Vad tror ni?

Behöver ni en ledtråd så finns den HÄR.

Den som först gissar rätt vinner... eehhh - ingenting utom den yttersta äran!

Lycka till mina vänner!

Mjooozak!!

Hej hopp.

Storsan hade ett bra träningspass. Sedan blev det bastu och en öl innan hemgång. Direkt när Storsan kom hem åkte Ulle-Bullen till Götet - ska man möjligen ta det som en fin vink...?
image538

Med andra ord har Storsan duschat, badat och luktar gott om hela kroppen... Se där, då kom vi osökt in på Cornelis - en av Storsans idoler. Och från Cornelis är steget inte långt till Nationalteatern. Eller Totta... eller...

Nåja.

Storsan
kom att tänka på en av sina absoluta favoriter NÅGONSIN. I låtväg alltså. "Kungens man" eller "Maria går på vägen". Sökte på YouTube - och hittade en massa trams gjorda av fjortisar som inte har en aning om vad låten handlar om. Storsan hittade dock denna: en fullkomligt okänd kille (åtminstone för Storsan?) med gitarr - och kanooonbra! Fast å andra sidan har trubaduren Dan (fastän han är betydligt äldre än 14...) inte heller en aning om någonting när det gäller denna låt - Storsan uppskattade högeligen att han ropade i mikrofonen "Storsan är här nu!!" - men att han hade MAGE att påstå att Storsan hittat på låten i fråga!!

Pfffttt!!!

Med andra ord; In your face, Dan!


image524


 



 

Och Totta - han är ju i en klass för sig. Kommentarer överflödiga.

Ha en fortsatt trevlig kväll!

Arlanda

Hallojt!

Just nu sitter Storsan och Ulle-Bullen framför varsin dator på Arlanda.

Igår blev det kväller innan vi kom iväg och vi var inte hemma hos Ostbågen förrän vid halv 11. Lite allmänt fniss och "tjöt" senare somnade vi vid 1. Kvart i 6 i morse chockskadades Storsan svårt av att ett klockradioalarm modell 'dödsframkallande' satte igång. Men vaknade - se DET gjorde man!

image506

Och just nu befinner vi oss som sagt på Arlanda och väntar på att vårt flyg ska gå. Storsan tycker ärligt talat att det är rätt skönt att kolla på folk, läsa lite, äta gott och sitta i lugn och ro och ta en öl - så väntetiden känns helt ok faktiskt.

Dagens Ulle-Bulle-citat: (På tåget till Stockholm, när han varit och hämtat kaffe - och Storsan skojade med honom att han varit lite snål... eftersom det bara var en halv kopp)


"Jamen!! Vad faan - HELA tåget rör sig ju!"

Och tänk sån tur att det var HELA; tänk om just Storsans vagn
stannat i typ Herrljunga?!


*****************************************

Att inte vara för snabb att döma...

Ida hade ett aproligt inlägg med reklamsnuttar som handlar om att man inte ska döma för tidigt... Kolla in det! Dessutom inspirerade just den frasen till dagens första inlägg.

*************************************************************************

HUR kommer det sig att Storsan ofta råkar hamna mitt i de mest sjuka saker?


Ibland gäller det bara småsjuka saker som att ramla på kullerstenstorg i Malmö och det ropas ut i megafon - eller att leka jordfräs efter hundar och bryta revben och fötter.

Ibland handlar det om helsjuka saker som att hamna mitt i ett bombdrama på en flygplats i Paris eller traska rakt in i en skottlossning på Avenyn.

Storsans älskade Mojja brukar numera bara reagera med ett: "Förvånar mig inte ALLS!" när Storsan rapporterar sina förehavanden... Av ovanstående anekdoter har Storsan redogjort för Malmö här. Resterande tre kommer.


Här och nu kommer en annan.


Storsan gillar de allra flesta människor och är inte särskilt noga med typ av människa, utseende, status eller så. En trevlig och rolig person är en trevlig och rolig person - punkt. Och hon tror kanske att det märks på något vis? För det slår sällan fel - om Storsan befinner sig på allmän plats och det dyker upp en person som på något sätt inte riktigt passar in, ni vet så där så att övriga skruvar besvärat på sig och vänder bort blicken, så slår sig denna person inom kort i slang med Storsan.

Oftast kul - ibland kanske lite mindre kul...

För MÅNGA år sedan medan Storsan bodde själv i Göteborg åkte hon spårvagn hem sent en kväll. Hem till Frölunda. Vagnen var halvtom och det fanns gott om sittplatser. Snart klev en salt gosse på och vinglade mycket riktigt genom vagnen ända fram till Storsan och slog sig ner. Han började genast "tjöta" och Storsan upptäckte snabbt att han var en riktigt rolig typ. Snart gapskrattade han och Storsan så högt att man såg övriga resenärer rynka på näsan och muttra för sig själva: "Att sådant där patrask ens får ÅKA spårvagn!"


Efter en stund sa han till Storsan: "Stoppa in handen innanför min jacka!"


image459

Okeeeej.... Då kände Storsan att detta kanske skulle bli ett av dessa mindre kul tillfällen... Han gav sig inte utan skulle bums få Storsan att sticka in handen innanför hans jacka.


Till slut blev Storsan less och fräste:
"Jaja!! Ta hit överkroppen och jackan då!!" 

Här kanske några ryser av obehag men för att återknyta till rubriken...


Innanför jackan hade han... ett litet, ulligt, gulligt angoramarsvin!

image476

Ok, Mamsingen - nu vet Storsan att DU ryser av obehag
även om du inte gjorde det innan!


Marsvinet hette Knut eller Sven eller nåt och han hade alltid med sig det innanför jackan för att inte Knut (eller Sven) skulle behöva vara ensam hemma och känna sig bortglömd. Killen hade fickorna fulla med grönsaksbitar och han och Knut (eller Sven) hade haft en alldeles förträffligt trevlig kväll tillsammans ute på stan.

***************************************************************************

Post Scriptum:

Hade det varit BYXORNA han ville att Storsan skulle stoppa ner handen i så hade detta ögonblick infallit betydligt senare... minst flera minuter senare!

image475


Karlar!

Kjelleman var nyss här på besök. Han är smed - gör jättefina saker! För något år sedan skulle Ulle-Bullen åka bort en helg samtidigt som det var pubkväll på vårt
"Home-Away-from-Home". Han uttryckte sin oro (heheh...) och bad Kjelleman smida ett kyskhetslås...

Kjelleman sa "Javisst - inga problem".


Ulle-Bullen
log lättat...

Tills Kjelleman tillade:

"Men du vet väl att den enda som har nyckeln är Smeden?"


image435

Nåja - detta var ett sidospår bara för att visa på deras humor.

Idag var det stora samtalsämnet en ekorre som Ulle-Bullen sett i vår trädgård.
Söööt! Och att Ulle-Bullen hade hittat en påse hasselnötter från i julas. (Jaaa!! Storsan har ju SAGT att hon inte städar särskilt ivrigt eller ofta!!)

Så nu tänkte Ulle-Bullen lägga ut dessa nötter till ekorren ifråga. Kjelleman kom dock med protester.

"Du måste ju knäcka dem först fattar du väl!"


"Nähä??"
sa Ulle-Bullen.

De dividerade en stund fram och tillbaka innan Kjelleman åkte hem. Ulle-Bullen började knäcka nötter så att skal flög runt i hela köket. Storsan blev smått irriterad och fräste:

"Jag tror inte heller att man behöver knäcka dem först! Det är ju för fan en ekorre som ska äta dem!!"


Det gick en stund.


När sedan Storsan står och diskar så ser hon en rörelse i ögonvrån...

...vänder sig om.

Där står Ulle-Bullen förstulet och PROVGNAGER dessa förbaskade hasselnötter
med skal på!

image435

Storsan fnissar vilt.

Ha en fin tisdagskväll därute!

Britney Spears och Ulle-Bullen

Hallå igen.

Storsan har - som vanligt - spenderat en ansenlig del av förmiddagen vid datorn. Bland annat Aftonbladet. Förutom otäckheter som trafikolyckor och kvarglömda USB-minnen fyllda av statshemligheter så har en mängd artiklar handlat om Britney Spears. Storsan fylls av en blandning av irritation (Herregud, ta dig samman, flicka!!) och ledsamhet. Hon har ju inte haft det lätt precis - mammor som uppfyller sina egna krossade drömmar via sina barn är tragiskt - och BORDE vara olagligt.

Det senaste är nu att Britney vägrade lämna över barnen när hon skulle. Dessutom var hon påverkat av det ena eller det andra - så efter ett besök av såväl polis som ambulans fördes hon till sjukhus för "psykisk utvärdering".


Citat:

"Britney fördes till sjukhus i natt lokal tid i Los Angeles för psykisk utvärdering efter att ha vägrat överlämna barnen till Kevin Federline. Enligt polisen var hon "påverkad av okänd substans". Oavsett om det rör sig om alkohol eller droger, kan det innebära att Britney mister vårdnaden om sina söner. Familjedomstolen har nämligen förbjudit både Britney och Kevin från att vara berusade eller drogpåverkade när de har hand om barnen, enligt sajten Tmz.com."


Storsan säger bara: Eeehh? Är inte det en självklarhet om man har små barn att man INTE super eller tar nåt ännu värre - medan man har hand om dem?

Näe... Storsan är nog lite naiv där.


Hela artikeln

**************************************************************

Dagen har i övrigt gått i Ulle-Bullens tecken rent allmänt.



Hans citat för dagen:
"Kolla, hon ser ut som du i håret!"


Jerry Springer Show... En transa med MYCKET taskig peruk... Storsan hade duschat och sedan direkt, med blött hår, tryckt på sig en röd stickad mössa - och sedan gått med den på under ett par timmar för hundpromenad och diverse ärenden.
Need I say more angående Storsans utseende??


image198

Hans glädjeämne för dagen:


Vi skulle hyra en DVD. Han högg som en kobra direkt, på filmen "Transformers"... Storsan försökte med alla medel och uppvisande av allsköns andra filmer men det var fullständigt lönlöst. Han höll "Transformers-filmen" krampaktigt i famnen. Så Storsan fick ge med sig. Nu har vi suttit och tittat på en film om robotar från yttre rymden som kan förvandla sig till bilar och helikoptrar och annat... Men Storsan ska i alla fall vara ärlig:
Den VAR faktiskt lite småkul!


image199


Hans skärseld för året:


Jodå, detta gäller för året. Inte dagen eller ens månaden... HAN LAGAR MIDDAG IDAG! En fisk- och skaldjursgryta med grädde, vitlök, curry... Hans kulinariska äventyr brukar i vanliga fall sträcka sig till att steka grillkorv eller fryst pytt-i-panna någon gång i månaden. Förutom det så har han EN gång (Jo, EN gång!) under dessa drygt 11 år lagat en riktig middag. Det var för ca tre år sedan. Då stressade han omkring och gjorde en kalasmiddag med tre rätter. Han hade till och med engagerat hela personalen på ortens systembolag för att hitta ett vin som passade till huvudrätten... Ambitiöst så det förslår, med tanke på att det egentligen inte hänger på viljan utan faktiskt på kunskaperna.


Exempel 1: Han har bland annat hört att "en nypa socker förhöjer smaken" - följaktligen hade han på en deciliter strösocker en gång när han stekte ägg...
Exempel 2: Han skulle steka blodpudding till sig själv en gång och tyckte att "det här med kryddning och små knep när det gäller mat är intressant" så han strödde resolut en ordentlig hög med aromat på sin blodpudding.


image200

Och Storsan får ju erkänna att hon istället för att försöka lära upp honom tar den lättare vägen - att göra det själv.


Men i förrgår fick han ett infall och meddelade: "Jag skulle vilja laga en fiskgryta i helgen!"

En chockskadad Storsan har alltså ordnat med recept och inköpslista, idag har Han handlat och grejat. Till och med serverat Storsan en drink nu där hon sitter framför datorn... Han läser recept, hackar och skalar och kryddar febrilt. Då och då hojtar Han en liten fråga till mig - och det verkar gå hur fint som helst.


Men Storsan får erkänna att hon sitter med uppspärrade näsborrar för att vid behov rycka in och förhindra en katastrof...


(DET ger väl en fantasieggande bild på näthinnan??)
image201

Vidare rapport kommer väl i morgon. Och på tal om i morgon!
Då ska Storsan med mamsingen på bio. ARN!
Storsan - som älskade alla böckerna - har längtat!

**************************************************************

Nu måste Storsan kolla in Criminal Minds


En doft av en aning Ondska; 2

Storsan utlovade ju igår ett litet smakprov även på hennes Ondskefulla Sida...


Men för att göra det hela liiiite mer spännande så gör Storsan det i form av en tävling!


Gissa vilken anekdot som är sann; posta en kommentar med ditt svar.

Första pris...eeehh,  ingenting!!!


So, here goes nothing:


A) I går när Storsan väntade på att Mamsingen skulle komma och plocka upp henne passade hon på att släcka överallt, städa undan, kolla fönster och dörrar osv. för att inte Mamsingen skulle behöva sitta i bilen och vänta på Storsan sedan. (Det gör hon ju tillräckligt ofta ändå! *S*) Det var alltså helt kolsvart i båda korridorerna; enda ljuskällan var i själva foajén. Storsans kontor ligger ju runt ett hörn så därifrån syntes ingenting. Storsan hörde hur någon låste upp porten och gick iväg längs den bortre korridoren - och kom på att Aj då, eftersom jag inte "syns" så kanske personen sätter på larmet när den går. Storsan har blivit inlarmad förr - definitivt skadligt för såväl trumhinnor som sinnesfrid... Gick därför ut i "min" mörklagda del av korridoren och ropade "Heeej". Det var jobbarkompis A som höll på att lägga in lite grejor i ett rum längst bort. Hon fixade och grejade - och hörde inte Storsan alls där hon stod i mörkret. Då flög lite ondska in i Storsan som flinade för sig själv och sms:ade till A:
"Jag seeer dig..!!"

(Storsan tänkte naturligtvis att A skulle tycka det var jätteläskigt!!)
Men äsch då; preciiiis när hennes mobil plingade så vände hon sig om och såg Storsan! Som stod där och inte riktigt kunde dölja sitt ondskefulla flin - trots att hon blev påkommen...

image161


B) För måååånga år sedan delade Storsan och E lägenhet. Det var i trean på gymnasiet.
E var ganska ofta mörkrädd... vilket Storsan aldrig har varit. Nåja, Storsan hade en kväll hälsat på en kompis och kom hem sent. Detta var på vintern - i Lappland - med andra ord möööörkt!! När Storsan kom fram till lägenheten skulle hon bara vara lite schysst och slänga en snöboll på fönstret för att visa "Nu kommer jag...".
E tittade dock ut (syntes ju himla bra också på grund av helt upplyst lägenhet och beckmörkt ute) spärrade upp ögonen av rädsla och fullkomligt DÖK ner på golvet för att gömma sig...! *hehe* Naturligtvis var det kört - Djävulen flög i Storsan som smöööög in genom porten och fram till vår lägenhetsdörr. Stod sedan där i mörkret i över 20 minuter - för att vara helt säker på att E vid det laget glömt bort snöbollen. Fortfarande med trappuppgången mörklagd hörde Storsan hur E gick in i badrummet (som vette mot trapphuset) och borstade tänderna. Då skrapade Storsan med naglarna mot ytterdörren. Hörde hur vattnet stängdes och E lyssnade... när vattenkranen satte igång igen skrapade Storsan med naglarna... Detta upprepades ett par gånger tills E slutligen skrek: "Sluta! Vem är det!" Storsan lutade sig fram och väste in genom nyckelhålet
(Johodå, nyckelhålet...Fattig student / gammalt hus / snål hyresvärd)

"Det är ju jaaaag, jag booooor här!!" Varpå E hysteriskt skrek: "Nähäääää, det gör du INTE!! Gå bort! Bort med dig!!"
Vid det laget bröt Storsan ihop i ett fullständigt hysteriskt skrattanfall. Och förvånande nog släppte E in henne i lägenheten...
image164


C)
Samma tidsperiod, samma E...(Sorry min vän! *S*) Vi hade ganska nyss tagit körkort så naturligtvis var det stora nöjet att låna någons bil och sedan vara ute och köra - lite planlöst hit och dit. På grund av dessa nytagna körkort hade vi också kommit på Det Stora Skräck-Scenariot! TÄNK om det skulle ligga någon i baksätet när man satte sig i bilen, ensam! En galen yxmördare eller nåt annat lika otrevligt! Hur som helst - denna gång var det E som körde sin pappas gamla gröna bil. Nu skulle E släppa av Storsan hemma hos föräldrarna.

"Puss å kram och tack för idag vi ses i morgon, osv osv"

Storsan
klev ur bilen och stängde dörren. E log, vinkade genom rutan och skulle precis köra iväg när Storsan flyttade blicken till baksätet på E's bil och skrek "Det ÄR någon i baksätet E!!" 

Storsan får skrattkramp till och med nu - efter hrmm...17 år (!!) vid tanken på hur E såg ut...Hon lutade sig mot sidorutan (mot Storsan) och fullkomligt gallskrek med uppspärrade ögon och STOR mun...men det hördes ju inget genom rutan...dessutom hakade väl "gaspedal- och kopplingsfötterna" upp sig på grund av ren skräck, så bilen hoppade fram i små, små skutt...

image165

Ja, go' vänner...Gissa på nu så avslöjas sanningen senare under helgen...


Dessutom vill Storsan tala om att kvällens julbord avbokades eftersom Ulle-Bullen har legat sjuk hela veckan. Feber och ont i kroppen. Det går en massa baciller i nejden - kräksjuka, mykoplasma, influensa, streptokocker.


Och på tal om mykoplasma...


Dagens hyperkondri-anfall:


Storsan har ont i ryggen när hon hostar eller skrattar. På jobbet sade de idag att... det är mykoplasma!
(Men det tror [vill] INTE Storsan!)
På väg hem kom Mamsingen och Storsan överens om att ordet 'mykoplasma' låter som att man fått en stor, oformlig, levande äckel-organism i lungorna!

Bläh
!!

(Ångest)

"Som Barbapappa" sade Mamsingen.

"Jaa, med ben!" sade Storsan.


image163


***********************************************************

En doft av en aning ondska!

Som Storsan lovade igår kommer här en redogörelse för Mamsingens förehavanden med stackars Peckis...ren och skääär ondska...!


(Trots hennes alltigenom väna uppenbarelse - skenet kan bedra!! *S*)


*************************************************

För ett par månader sedan...


Peckis: - Duuuu...jag mår faktiskt inte bra. Och jag har fått ett konstigt märke här?

(Visade sidan av sin stackars lekamen)


Mamsingen: - Du har väl stött emot nåt? Sjåpa dig inte nu!!



Några veckor senare...


Peckis: - Duuu...jag mår jättedåligt! Faktiskt! Och märket har växt! Se här! Kan det vara borrelia tror du? (Orolig)


Mamsingen: Meeen herregud! Det där är då INTE borrelia!



Ytterligare några veckor senare:


Peckis: - Men, nu är märket JÄTTESTORT! Och jag känner mig så konstig...Tror du inte att det är borrelia ändå??


Mamsingen: - Ååååååhh!! Sluta nu! JAG vet minsann hur borrelia ser ut - det där är INTE borrelia; en liten hudirritation bara!



Nyligen:


Peckis, hos farbror doktorn: - Kan det vara en liten hudirritation, månne?


Farbror Doktorn: - Det där! Nähäää - det där är BORRELIA!! Här har du en massiv  antibiotikakur

och så sjukskriver vi dig ett tag...


*ASG*


Mamsingen skämdes i bilen hem igår när hon berättade...


Storsan däremot skrattade sig till ett fullkomligt astmaanfall!!


(Och i det läget låter hon som den där tecknade hunden som fnissar i mjugg på ett obehagligt väsande sätt;
vaaad HETER den!!!??)


Nåja - nu har ni fått höra historien om stackars Peckis...och Mamsingens doft av ondska...

Storsan
är inte ett DUGG bättre hon - kanske därför vi har så fanatiskt kul ihop?? -

men DET får ni höra om en annan dag!

image160


Fnissanfall nr2!

Hehehehe...

Storsan glömde ju en sak!

Eftersom gårdagen blev så fullständigt fylld av julmat, glögg och annat så glömde hon ju totalt att lösa ut receptet till Gamm-Krullis på Apoteket. Han äter 1,5 värktablett per dag nu för tiden och en ranson som räcker två månader kostar nästan 900... *gulp*

I alla fall; därför skulle Han åka in till Apoteket idag istället.

Han har ungefär samma optimistiska tidsuppfattning som Storsan så naturligtvis kastar Han sig in genom porten samtidigt som de släcker taklamporna. Flåsande slänger Han sig mot en av kassorna och får ur sig:

"...pust...flås....ursäkta....men jag MÅSTE lösa ut ett recept!! Det är panik!!"


(Gamm-Krullis hade nämligen helt slut)

- Okej? sade den blide och trevlige receptarien. Namn och personnummer?
Vilken medicin gäller det?


- METADON!!


(Här hör det ju till kuligheten att Han är gammal brottare, med rakat huvud, bockskägg, tatueringar och fettvalk i nacken...)

- Eeehhh...sade receptarien. Metadon?? (Samtidigt som han närmade sig larmknappen med vänster pekfinger...)

- JAAA!! Metadon!!


*********************************************

Ungefär samtidigt känner Han att något är fel och börjar flacka med blicken...


- Jaaa, det är alltså till hunden!


- Okej? sade den blide och trevlige receptarien. Till hunden? Är du säker på att det är metadon du vill ha?


(En lååååång sökning på datorn senare...)



- MetaCam heter det ju!!!


image142


Vecka 45 - Dag 2

Idag har Storsan haft en ganska lugn dag -

sköööönt eftersom jag är fullkomligt surrealistiskt trött!


Höll dessutom på att kräkas av min

"Nyttig-in-Absurdum-Juice" imorse...


image54

************************************


Dagens favvo:


Patrik Norqvist; fysiker i SuperfemmanBoston Tea Party;                                 -                   

"Sannolikheten att människor som liknar oss
just nu spelar in ett Boston Tea Party...[osv] är oändlig".


" Mindfuck som heter duga"
för att citera Fredrik!


************************************


Dagens citat 1:


"ÅÅÅHHH, jag fick just en whiplash!"                      


Blink till min vän, E!

                                                                                       
(Hon lyssnade på en gammal låt och menade "flashback"...)

  

************************************

  

Dagens citat 2:


"Jaha, i år infaller långfredagen på en söndag"                              


Blink till min vän, K!


(På tal om almanackan och helgdagar...)


************************************


Dagens citat 3:


"Men jag HAR en sexpack - under!"


Blink till min Drömprins!


(På tal om att han fått "kagge")


************************************


Dagens citat 4:


"Men, vart ska vi? Jag har ju inga kläder på mig!"                                              


Naturligtvis ett citat av Storsan...


(Chefen kom in i personalrummet -

frågade om jag hade tid en minut,

varpå vi gick mot hans arbetsrum...


Jag som satt i godan ro i personalrummet

och drack kaffe;
och dessutom var alldeles nytatuerad

på ryggen = ont!!... h
ade tagit av mig skjortan och

hade bara ett läskigt litet "spagetti-linne" på mig.


Blekfet och nytatuerad...


IMAGINE
!


Varefter arbetskompisar i rummet intill SJÄLVKLART

skrek; "VAD GÖR NI!"



image53


Tur att man har en ganska cool chef...


*S*

************************************

Kram, Storsan

Tisdag - enhänte Tyrs dag

Jaa, själv är man behagligt nog inte enhänt;

men enahanda kan ju livet ändå kännas ibland...



Dock inte idag!


Trevligt samkväm på jobbet och en jättebra föreläsning!


(Kompetensutvecklingsdag för att använda en lååång term)


Lite solsken och gott fika därtill

(kladdkaka - UTAN turkisk yoghurt! *blink till TJ*)


och inköp av bland annat hårfärgningsmedel och veckotidning -
kan en helt vanlig, sketen tisdag i slutet av oktober bli mycket bättre?


Svar: Näe!


******************************

Och nu över till något helt annat:


HUR kommer det sig att även ett i övrigt ganska skambefriat 'mänskobarn'
som jag då och då hemfaller åt fåniga ursäkter på Apoteket?


Är det de vita rockarna? Är det de långa köerna?


Eller är det helt enkelt närvaron av rader och åter rader av diverse mystiska
medikamenter - i anslutning till ett antal bacillbemängda medmänniskor -
som tillsammans gör att man tänker:


"TUR att inte JAG behöver DEN medicinen!!!"


?


Orsak till ovannämnda funderation:


Igår när jag gick till Apoteket för att köpa en styck tub
-  av Faster Djurdoktorn rekommenderad -
hemorrojdsalva, hörde jag mig själv säga i kassan:


"Eeehhh...ja, alltså, det är inte till mig utan till hunden!!"


******************************


Min minsting image26 skall alltså på grund av dessa analsäckar smörjas
två gånger dagligen med hemorrojdsalva.

(Och hemorrojdsalva smörjes såvitt jag vet bara på ETT ställe!)



Så, grannar och vänner; om ni ser en i övrigt MYCKET vacker blandrashund med 
NÅGOT kraftig benstomme

(41,7 kg - herregud!!)


springa runt med kritvit, lustigt högglansig ändalykt -
så är det bara vi som varit framme med Xyloproct:en!


Med önskan om en någorlunda sjukdomsfri kväll:

Storsan


RSS 2.0