Storsan

Storsan sitter just nu framför datorn samtidigt som hon kollar på Guldbaggegalan.
(Tack Mamsingen för att du ringde och påminde!) Har inte hunnit med hela programmet eftersom disken, tvätten, matlagningen & småplocket skrek Storsans namn... Men hon är glad att hon prickade in ett par av de roliga sketcherna och inte minst Ekmans pris. Allt bleknar dock inför Freddie Wadling! Storsan har fått snyta sig ett par gånger...

Förutom ovanstående så har Storsans dag varit fullkomligt kaotisk. Som tur är har Storsan inga större hämningar så hon har fnissat själv...

Morgonen började stressigt. Nisse ville inte göra nummer två så Storsan fick gå extra långt. Dessförinnan fick hon... eehhh... smörja hans rumpa med hemorrojdsalva. Dagen fortsatte med klädångest. Sånt är aldrig kul. Oavsett vad man rafsar ut ur garderoben så ser man ut som Barba-mamma på speed eller Amy Winehouse efter ett nervsammanbrott.

Storsan vet ärligt talat inte vad som är värst.



Hon beslutade sig till sist för en slags skjortklänning. Ganska fin faktiskt men den förde ju med sig ett stort dilemma! Vad har man på sig på benen? Skrev ju igår om Storsans läckra ben - där vinterpälsen fått härja fritt några månader eftersom det är så bekvämt att slippa strumpbyxor.

(Läs inlägget Skimning och skymning så får ni se PRECIS hur mycket Storsan gillar sådana!)

Men just idag såg hon ingen annan utväg än att dra på sig dem - strumpbyxorna alltså. Mjjaaa... kändes väl helt ok ändå. De var mjuka och sköna! Hastade iväg till jobbet.

Stress, stress, stress även där - och till på köpet en dag som inte är slut förrän vid 6. Men till slut var arbetsdagen slut ändå så Storsan reste sig från skrivbordet och sträckte på armar och axlar... Då brakade helvetet löst! Det skrek och tjöt och brölade så Storsan höll på att svälja tungan! Hjärtat slog som en stånghammare och pulsen var uppe i 300 innan Storsan ens fattade vad det var som hade hänt.

På jobbet har vi rörelsedetektorer kopplade till larmet. Storsan hade ju suttit med dörren stängd så den som gick före henne trodde att det var tomt i huset - och larmade på! Allt gick ju bra fram till dess att Storsan sträckte på armarna och reste sig...

I full panik sprang Storsan runt som en galning och letade efter larmkortet för att kunna stänga av. NATURLIGTVIS hade Storsan - stressad som hon var i morse - glömt väskan i bilen.

*AAaaahhhhhahahha!!!!*

Hitta bilnyckeln! Hitta jobbnycklarna! Springa ut och in i olika rum. Var äääääär bilnyckeln!!?? Trycka ner paniken som hotar att svämma över. Faaan, nu tappade jag bilnyckeln! Ut genom porten. Spring, spring! Till andra änden av parkeringen - låsa upp bilen - famla i väskan efter plånboken - hitta larmkortet - springa tillbaka igen. Spring! Vad var det för kod nu då? Tänk! Tänk!! Sticka in larmkortet med darrande fingrar - faaan, fel kod!
Tänk! Tänk, sa jag!!

PUUUHHHH.... Där blev det tyst!

Sådana larm måste ju vara designade för att helt enkelt ha ihjäl alla potentiella inbrottstjuvar? Allvarligt talat? Storsan har fått obotliga skador - framkallade av ren stress men också - HELT säkert - massiva vibrationsskador på en rad vitala inre organ.

Till slut hade pulsen lugnat sig med ett par hundra slag per minut och Storsan åkte för att handla ett par saker innan hon åkte hem. Parkerade, gick in, slet åt sig en kundvagn och kände - med ett växande obehag - att någonting förfärligt var på väg att hända. Dessa omtalade strumpbyxor hade på pin kiv börjat ge sig iväg söderut... Storsan kände att det inte var fråga om en kvart eller så, inte ens minuter, utan inom ca 40-45 sekunder skulle allt vara för sent! De hade redan vandrat halvvägs ner över rumpan. Storsan hasade sig fram genom affären mer och mer bredbent i förhoppning om att det skulle fördröja katastrofen.

Nääe! Nu gällde det sekunder!

Storsan hoppade osmidigt in i en sidogång ("hoppas att INGEN ska köpa serpentiner eller omslagspapper just NU!") och drog och slet i strumpbyxorna för att få dem på plats utan att samtidigt flasha hela kundskaran. Det gick bara hjälpligt så shoppingrundan genomfördes i rekordfart.

Pust.

Efter en sådan dag känner sig Storsan rätt nöjd med tillvaron.
Morgondagen måste ju bli bättre!

Storsan har tillbringat dagen med lite plock och fix hemma samt en bra bok, en hel massa trams-surf på datorn och lite bingo. Brukar normalt sett köra i 180 hela tiden (inte NÖDVÄNDIGTVIS med viktiga saker...) så att ha spenderat snart tre dygn i stillhet, med mycket sömn och vila, känns ju fullständigt psykedeliskt... Men inte helt fel faktiskt! (Och dessutom blir ju min Mojjan glad! *S*)

Har kollat nätet runt efter olika intressanta bloggar - Storsan har hittat MASSOR! En sjuk mängd kloka, roliga, bitska, underfundiga, kritiska, personliga människor finns ju där ute! Hälsningar och beundran till er alla!

Och en nästan lika sjuk mängd ointressanta bloggar, i tillägg... Ett stort antal som bara handlar om dagens outfit, dagens inköp för orimliga pengar och dagens bitch-attack mot andra bloggar som är precis likadana...

Däremot - måste Storsan tillägga - är inte första anblicken alltid rättvis. Hon har med stort nöje läst några som på ett skönt sätt kombinerar ovanstående tramsigheter med rejäl humor och inte minst sund självinsikt.

Dagens roligaste blogg-citat:

(Ang. 'Plattan' - och vad Storsan kan fatta på fullständigt allvar?)

"Äckliga nedpissade pundare som knarkar och spyr helt ÖPPET.
Man skäms ju när man får besök från andra länder."

Nåja, nog om detta. Storsan dissar inte någon.

Smaken är som baken - därför blir all mat äten och alla flickor gifta,
som det så vackert heter!

Däremot måste Storsan dissa en hel del blogg-läsare...

Om Du inte gillar en blogg; VARFÖR fortsätta läsa?
Och VARFÖR se Dig nödgad att skriva otäcka, elaka kommentarer dessutom?

Storsan tycker att man ska läsa de bloggar man gillar - och fullständigt självklart -
strunta i resten!
Har sett en mängd otrevliga exempel under dagen...
Och när man väl skriver en kommentar så ska det vara på en blogg som berör.
Kommentera gärna - men på ett konstruktivt sätt!
Spykråkor, som dessutom alltid är anonyma... NEJ TACK.

"They'll never get caught. They're on a mission from God."

Nu är Storsan glad igen!

Zappade lite förstrött - fortfarande less men INTE hungrig. Hade fått sina välbehövliga hamburgare med strips och räksallad. Upptäckte att The Blues Brothers precis hade börjat på TV4 Film. Tjohoo! DET var länge sedan! I och för sig var ju Storsan bara 10 när den kom men eftersom det är en sån klassiker så har hon sett den ett antal gånger. Men x antal år sedan nu. Och f*n vad man har glömt...

Alla som var med! Ray Charles, Ms Aretha, James Brown, John Lee Hooker... All musik! Den rostiga, skruttiga polisbilen... Den rätt fåniga handlingen... När de spelar på Bob's Country Bunker och flaskorna flyger... ALL MUSIK!

När de står i hissen på väg till skattekontoret, täckta av lera och lyssnar till 'Girl from Ipanema' i muzac-version medan polis och militär fullkomligen belägrar byggnaden... När de spelar Jailhouse Rock i fängelset med skylten "It's never too late to mend" i bakgrunden!

Och Storsan måste upprepa sig än en gång - all musik!
(Hon älskar ju blues som sagt...)

Storsan har suttit klistrad framför TV:n i över 2 timmar med ett
stort, STORT leende på läpparna!



Och som av en händelse startade SNL direkt efter i en annan kanal...

Värdelöst vetande från Wikipedia för de som vill:

The Blues Brothers are an American blues and soul revivalist band founded in 1978 by comedians Dan Aykroyd and John Belushi as part of a musical sketch on Saturday Night Live. Belushi and Aykroyd, respectively in character as lead vocalist "Joliet" Jake Blues and harpist/vocalist Elwood Blues, fronted the band, which was composed of well-known and respected musicians. The band made its debut as the musical guest on the April 22, 1978, episode of Saturday Night Live. The band then began to take on a life beyond the confines of the television screen, releasing an album, Briefcase Full of Blues, in 1978, and then having a Hollywood film, The Blues Brothers, created around its characters in 1980.

After the death of Belushi in 1982, the Blues Brothers have continued to perform with a rotation of guest singers and other band members. The Blues Brothers featuring Elwood (Akroyd) and Zee (James Belushi) regularly perform at House of Blues venues and various casinos across North America. They are usually backed by James Belushi's Sacred Hearts Band.

Länkar för de som vill:

http://www.bluesbrothers.com/

http://www.bluesbrotherscentral.com/

Och till sist ett par clip för de som vill:

 


Trailer:

Storsan har vilat / sett på TV / surfat hela dagen. Med andra ord känns det nu ganska tråååkigt! Har lovat att hålla mig i stillhet även idag, så det blir alltså ingen boxning eller någonting. Och jaaa, Olahyst! Igår åt hon mackan INNAN hon drack vinet! Men igår var ju Storsan dessutom ganska klen så det blev bara ett glas... *S*

Allt ok med andra ord!


På grund av blåsten - även om det har gett sig lite nu - så gäller det ju att vara förberedd OM strömmen skulle gå. För då har vi inte ens vatten! Idag har Storsan med andra ord duschat, plockat undan och torkat bord och bänkar, fräschat upp badrummet osv. kört två maskiner tvätt, en omgång i diskmaskinen, bytt vatten till Nisse, fyllt upp vatten i ett par tillbringare. Allt som kan tänkas kräva vatten och/eller elektricitet med andra ord. Redan igår kväll fyllde Ulle-Bullen en stor hink för att ha "när man gör nummer 1 på toaletten"...

Nummer två får man vackert vänta med tills ström och vatten kommit tillbaka...

Så ni ser! Storsan har kul värre! Pris för Dagens Husmor till Storsan, fort som f*n!

Ulle-Bullen åkte iväg tidigare idag till "Centralorten" för att göra några ärenden. Han ska boxas idag och hade pratat med Mamsingen att Han skulle ordna med nyckel och vara där i god tid. Eftersom Han är VÄLDIGT lik Storsan på alla vis (förutom möjligtvis frisyren då) ringde Han och var extremt sen - men på väg hem. Storsan såg sin chans och packade Hans box-trunk och gav sig ut på en liten promenad för att möta Honom och på så sätt spara lite tid. Men hon VAR faktiskt duktig och trädde på sig Hans enorma, tjocka, svarta mössa innan - på grund av örat. (Storsan hatar normalt sett alla varma kläder - inte minst mössor. De kliar och irriterar!)

Nu finns inget mer att göra. Joo, i och för sig damma / dammsuga / byta gardiner.... Men se, det VILL vi inte!!

Så efter detta inlägg får det bli lite bingo...

Därefter hamburgare och strips.
(Storsan TVINGADE Honom att handla - om hon inte får ha nåt kul alls ska hon då fasen i mig få hamburgare!)

Sedan Stjärnorna på Slottet.

Ja. Roligare än så blir det tydligen inte!

Dagens "Oh, fy fasen!" 1:

Hunden busade på gräsmattan när plötsligt en metallpinne stack ut genom bröstet på den...

Efter att ha blivit vanskött adopterades den av en familj vid ett års ålder. Ett år senare - efter att den lekt med brevbäraren - hände detta. Den hade skjutits med en aluminiumpil i bröstet som valp och sen gått omkring med den i kroppen i ett år! Nu under leken hade den flyttat på sig och stack ut genom skinnet på den stackars hunden. När familjen inte hade råd att betala operationen utförde veterinären den gratis under sin lunchtimme.

Storsan tycker bara att det är skönt att ibland läsa om otrevliga historier som ändå får ett lyckligt slut. Det finns alldeles för många som slutar tvärtom.

Artikel.

Dagens "Oh, fy fasen!" 2:

Storsan vaknade vid halv 6 i morse av att Nisse-the-Man puttade på henne med en kall, blöt nos. Toabesök - pronto! Storsan vacklade ut i hallen och släppte ut honom. Stod på trappan ett tag och väntade på att han skulle bli färdig och jäääädrar vad det blåste. Naturligtvis piggnade Storsan till av det så när Nisse lade sig på sin filt med en belåten suck och somnade om fick Storsan ta fram en bok istället.

Eftersom det fortfarande var nästan helt svart ute kändes det ändå som natt - och Storsan (som älskar allt övernaturligt, spökerier, medier osv) läser just nu en egentligen himla fånig bok om ett medium som tar upp och berättar om olika fall. Den är totalt 'amerikansk' med en överdrivet religiös ton - så Storsan får ju erkänna att hon skippar många passager av författarinnan... Men själva historierna är bra!

Så Storsan låg där i mörkret med bara en liten, liten lampa tänd medan Ulle-Bullen och Nisse snarkade så fönsterrutorna skallrade. Ute blåste hårda stormvindar och jaaa.... Det kändes faktiskt lite läskigt! Storsan är faktiskt inte mörkrädd men de historier hon läste i morse tog på... Det handlade bland annat om hur andar ofta tar kontakt via elektroniska apparater som lampor, TV, radio osv. Helt plötsligt skär en hög röst genom mörkret ute i köket. Klockradion har startat! Storsan ryckte till och kände hur fingrarna blev alldeles iskalla... Hjärtat bankade... Tills hon kom på att hon inte hade stängt av väckningsfunktionen igår kväll! Puh!

Storsan fortsatte läsa ett tag till. Då händer nästa grej. Helt plötsligt tänds ljusstaken i köksfönstret med ett klickande! Nu blev även Storsans föttter iskalla och hon lekte med tanken på att väcka Ulle-Bullen. Men efter ett tag kom hon på att Han ju faktiskt har ställt in ljusstaken på timer... Skönt!

Storsan känner sig ändå tvungen att bekänna: Hon klarade inte av att gå ut i köket och stänga av klockradion förrän efter en halvtimme till. Då var det gryning ute och ljusstaken lyste ju - så då kändes det ok!
Tills dess fick den stå och bröla för sig själv ute i köket.

Tur att Ulle-Bullen kan sova sig igenom en jordbävning!

Rubriken gäller i allra högsta grad Storsan själv. Skriver om allt som rör sig i huvudet - både trams och allvar. Passar inte in i någon kategori egentligen...

Storsan har denna hemma-dag roat sig med att läsa alla sina favoritbloggar.
Vilka är många...

En normal dag hinner hon ju aldrig med att checka av / uppdatera sig / titta in.
Men se, idag hann hon ju! Och därför blev det så tydligt, så tydligt...

Storsan måste vara schizofren! 

Dessa bloggar handlar om ALLT mellan himmel och jord. Och då menar Storsan ALLT!!
Men det kanske inte är fy skam? Livet i sig innehåller ju allt - somt roligt - somt ledsamt - somt tramsigt...?

Huvudsaken är, i alla fall för Storsans del, att en blogg inte ENBART innehåller mode / dagens outfit / självgodhet. Om det bara är skrivet på ett kul, självironiskt sätt - alternativt öppenhjärtligt utan en massa yta - så har många bloggar mycket att ge.

Varsågoda, ett axplock ur Storsans favoriter - ingen nämnd och
ingen glömd, egentligen!

*******************************************

Nordic Dervish.

Nima Daryamadj - en mycket klok man som skriver klockrent och med humor om företeelser, religion, samhället och världen.

Se även Storsans tidigare idol-inlägg!

*******************************************

Carpe Diem.

En stark men samtidigt mjuk kvinna som skriver öppet och ärligt om hur det är att leva med och ta hand om sin allvarligt sjuke man sedan många år.

*******************************************

Laaarsson och Ida.

Två unga tjejer som skriver vad som faller dem in - på ett humoristiskt sätt och med ärlighet.
Varje besök där resulterar i ett leende.

Pecialen.

Detta är ju på allvar min Pecial! Min jobbarkompis och förtrogna.

*******************************************

Kalle.

En f.d. elev i ECDL som skriver om allt - med en massa fiiina bilder!

Mia.

Ena halvan av Mia och Clara. Som Storsan följde slaviskt. KUL serie - men Mia förvånade med att skapa en blogg fylld av livets allvar. Hon skriver rakt ur hjärtat.

*******************************************

Charlotte.

Reporter på veckotidning. Storsan njuter alltid av hennes alster. Oavsett om det gäller
kommentarer på Storsan eller inlägg på Charlotte. Kul och klok människa!

*******************************************

Egoina.

UNG tjej men skriver klockrent, med massa humor!

*******************************************

Tjuvlyssnat.se

Inga förklaringar behövs.

*******************************************

Så där. Nu räcker det, även om det egentligen finns en massa, massa fler!

Den tidigare debatten om huruvida 'män är djur' blossar upp igen. Ireen klampar i klaveret än en gång. OM män är djur så är också kvinnor djur.

Storsan skulle vilja säga Människan är värre än djur.

För hon håller med tanken om att "en del våldsamma män[niskor]
kan till och med njuta av kvinnors [andras] lidande.
Det gör inte djuren."

So far so good.

Men att rakt av kategorisera det manliga könet som ett enda sammelsurium av kvinnoförtryckare är ju orimligt och Storsan kan inte hålla med.

Individen går före.

Arv och miljö går före.

Vissa män är puckon - JA.

Vissa kvinnor är puckon - JA.

Vi har en bit kvar när det gäller jämställdhet - JA.  

I övrigt - NEJ.

Artikeln.

Storsan vaknade som vanligt i morse - inget konstigt med det. Hon var trööött - inget konstigt med det heller. Hon var klar att åka redan halv 8 - vilket var VÄLDIGT konstigt!

Då kände Storsan sig plötsligt alldeles kallsvettig och yr i huvudet, så hon lade sig ovanpå sängen med skorna på och tänkte vila 5 minuter. Somnade så klart... Så Storsan har en hel massa jobbiga skamkänslor idag - hon vaknade inte förrän 10 över 8 och SKULLE ha hämtat Mamsingen 20 i... Den stackaren fick stressa som en galning och ta sin egen bil.

Storsan tänkte först bara meddela jobbet att hon skulle bli sen men kände sedan att neej, detta går inte. Fortfarande yr, j*ligt ont i ena örat och i tänderna på ena sidan. Har spytt en gång på förmiddagen. (Myyyys...) Bihålorna och balansnerven gissar Storsan.

Hon har sovit ett par timmar under dagen och känner sig lite bättre med yrseln i alla fall. Vilket är tur för det är ju det obehagligaste! Sitter nu i pyjamas framför datorn - Pecialen ringde för att kolla hur det var med Storsan och tipsade om nåt kul... Tänkte passa på att samtidigt meddela hela världen hur ENORMT SYND det är om Storsan idag, på samma gång!

PS: Storsan har fått flera frågor om box-träningen. Får passa på och berätta lite. Under tre år tränade bl.a. Storsan, Ulle-Bullen och Mamsingen "Box Combat" under organiserade former som medlemmar i en träningsklubb. Sedan slutade klubben med just passet Box Combat - vilket var synd för det är KANONKUL!!

Då kom Storsan och Mamsingen på att "Hey, vi kan väl köra själva då? Privat?". Sagt och gjort - vi pratade med den lokala idrottsföreningen och fick låna lokal osv. Vi har samlat in pengar bland intresserade deltagare och köpt in utrustning. Så nu är vi inne på tredje året med Box Combat i egen regi - två pass i veckan. Det är mest tjejer - och vi är väl totalt ca 10-12 personer just nu. Bland annat då Storsan, Mamsingen, Duvan, Ulle-Bullen... Alla kommer dock inte varje pass.

"Box Combat" är ganska hård träning med traditionella slag och slagkombinationer från 'vanlig' boxning som jabb / punch / uppercut / hook osv. men med ett tillägg
(Combat-delen) av självförsvar. Till exempel kick (höga sparkar) knä
(som i 'knäa nån i skrevet' *S*) och undanslag.
(Få bort en attackerares slag, en kniv etc.)

Man kör parvis, en håller 'mitzorna' (slagkuddarna; vadderade med handtag, ca 20x30 cm) och en slår. Den som slår har på sig slaghandskar - plattare och tunnare än vanliga boxhandskar. Eftersom alla deltagarna, även de som var nya när vi körde igång, har blivit väldigt duktiga så är det ordentligt jobbigt även när man "bara" håller mitzorna... Vi har uppvärmning och stretching, så klart, och däremellan kör vi olika övningar och kombinationer till hög musik. Det är bra träning såväl vad gäller kondition som styrka och teknik. Dessutom är det enligt Storsan en fantastisk träningsform för att få ur sig vardagens stress och irritation.

"Man ju som 'ena filbunke..."

Håller man mitzorna mot en som är duktig - som t.ex. Mamsingen (ett fullkomligt krutpaket!) blir man dessutom ordentligt blåslagen, helt enkelt därför att mitzorna slår emot kroppen när slagen träffar...

"Snillen spekulerar"

Sigtuna Sportbar

Fyra tjejer ~18 dricker vin och är högljudda. De tittar mot TV:n där Idrottsgalan visas,
och Zlatan går upp på scenen för att ta emot sitt pris.

Tjej 1: Vad är det här för något egentligen?

Tjej 2 (efter en stunds seriöst funderande): ...Nobelpriset?

(Publicerat den 17 januari, 2008 kl. 01:20 under Stockholm av Damon)

Ständigt denna Britney... Än en gång. Storsan läser att hon kanske är gravid igen - nu med paparazzon Adnan, den nuvarande pojkvännen. Ni minns, han som K-Fed ville deportera? Nu har Britney tydligen fingrat på en förpackning med graviditetstest till fotografernas stora lycka. Frågan är väl om det är till hennes och framför allt barnets lycka...? Storsan hoppas i alla fall att det inte är sant. Kan man inte ta hand om sig själv (och uppenbarligen kan hon inte det) så ska man väl inte ta på sig att ta hand om en annan människa - dessutom liten och försvarslös en...??

Läs artikeln.          

Storsan gjorde ett test:

"Vilken kändis borde du dejta?"

(Har ju en besynnerlig förmåga att hitta de mest udda saker)

Vid varje fråga eliminerades en kändis. (Se bild vilka som åkte ut...)

Man kan ju lugnt säga att känslorna vid varje eliminering inför VEM som uteslöts -

varierade mellan "Puuuh!!" och "Faen, då!"

Resultatet?

MARTIN STENMARCK!

Persbrandt åkte dock ut som nummer tre - efter att Storsan valt komedi som filmgenre.

SYYYYYND!!

DEEEN MED SCHMÖR PÅ!!

Vill du kolla vem du är mest kompatibel med?

(Om utifall att, menar Storsan...?)

... på den här dagen också. Storsan var hemma strax efter 9 ikväll. Kollade posten och plockade lite innan hon upptäckte att "Shit, klockan är 21:40!" Och Storsan som skulle kolla på nya programmet Dubbat. Hon hann faktiskt med större delen av programmet - rätt kul. Lille Wahlgren var ju kanon!

I dagens post-skörd fanns nya Buffé. Alltid trevligt med en värdecheck. Alltid ännu trevligare med lite mat - både att läsa om och att äta - men Storsan tycker nog att med tanke på hur ohyggligt mycket pengar hon lägger ut i månaden på den kedjan borde hon få en tidning som heter Sufflé eller Filé... MINST!

Detta nummer handlade om husmanskost - gårdagens arbetarmat, dagens Stureplans-svull.

Eftersom Storsan har haft popcornlungan i minnet hela kvällen klingade ett par av rätterna som omnämndes alldeles särskilt osmakligt... BLODPLÄTTAR! Vad fasen är DET!!?
Låter ju som något man hellre tar intravenöst än via munnen.

Och; LUNGMOS! (På tal om sjukdomar i luftvägarna...)

På grund av denna sena timme får du lugna dig Laaarsson, vad gäller Ulle-Bullens historia. Men den kommer, den kommer...

En liten, liten sak bara så länge - som faktiskt gäller just Ulle-Bullen. För ett par år sedan skulle Storsan och Mamsingen åka till London på en veckas semester. Ulle-Bullen körde oss till flygplatsen - och eftersom Han GILLAR (underdrift) att prata och skoja var det inte en tyst minut under hela färden.

Hans pladder avbröts bara ibland; oftast av att Mamsingen
skräckslaget drog efter andan och skrek:

- "Var är passet!!??"

Varpå Storsan smått hysterisk skrek tillbaka (svettig av flygskräck redan innan):

- "Lägg av!! Var ÄR ditt jävla pass NU DÅ!??"

Fast ärligt talat borde vi väl båda ha fattat att det inte kunde försvinna så SÄRSKILT långt, inne i bilen...

Nåja.

Färden fortsatte. Hans pladder fortsatte.
Tills Han plötsligt frågade Mamsingen med allvarlig röst:

"Duuu, jag läste en intressant grej häromdagen. Du vet DMG?"

Mamsingen: "Näeh...?"

Ulle-Bullen: "Joo, det vet du väl? Svenska dyslexi-riksförbundet!"

Mamsingen: "Hmmm..." (LÅÅÅÅÅÅNG tankepaus)

"Meh... vaddå? Svenska...? Det borde väl bli, eehh..."

Ridå.

"Wayne Watson åt två påsar micropopcorn med smörsmak varje dag i tio års tid. När han blev lungsjuk, konstaterade läkaren att popcornen troligtvis hade orsakat hans tillstånd. Nu stämmer Wayne Watson butiken där han köpte popcornen."

Vaddå??

Storsan visste inte att man kan bli lungsjuk av att äta popcorn?!

Tjock, ja, fattig, ja, ohälsosamma blodfetter, ja...

Men LUNGSJUK!!

Fattas nu bara att man kan bli senil av winergums eller få cancer av snus, också.

Men visst ja... det kan man väl?

Få cancer av snus alltså?

Hittills en riktigt bra dag förutom att den är 12 arbetstimmar lång? Vaknade i hyfsad tid så Storsan var, chockerande men sant, redan KLAR när Mamsingen kom med bilen.
(Guldmedalj eller Nobelpris till Storsan!!)

Sitter just nu på jobbet - så klart. Kom att tänka på det här med tidsperspektiv. Att Storsan har ett snedvridet sådant är ju redan ställt utom allt rimligt tvivel. Men rent allmänt menar hon? Tre minuter kan i vissa situationer kännas som en evighet - och 3 lika långa minuter, rent faktiskt, kan en annan gång passera på en blinkning med ena ögat.

På morgnarna är Storsan ALLTID sen (utom just i morse då) och dessutom ganska ofta sen under dagarna i övrigt också. Det är fel, det är irriterande för andra, det är... jaaa, Storsan VET intellektuellt sett allt det där - och hon VILL faktiskt inte vara sen. Men det fungerar liksom inte ändå. Min Mojja har sagt att det kanske beror på att Storsan föddes 2 månader för tidigt och därigenom liksom har 'gjort sitt' redan, när det gäller att vara i tid. Mamsingen har sagt att Storsan helt enkelt är en obotlig tidsoptimist.

(Vilket i och för sig kan vara en försköning av 'skärp dig för fan, din slöfock!!)

Då, på morgnarna alltså, kan dessa tre minuter i Storsans huvud kännas som fullt tillräckligt för att tvätta sig, borsta tänderna, slänga på sig lite smink och få någon sorts fason på håret. Vilket - självfallet - ALDRIG går.

Att senare under dagen stå vid spisen och vänta i tre minuter medan snabbnudlar med smaken 'kryddstark' kokar kan ju istället kännas som en evinnerligt lååååång väntan.

Storsan sitter nu på sitt kontor framför datorn och äter nudlar direkt ur grytan. (Classy värre!) För hon kom på att då hinns det ju med en hel massa MER blogg-aktiviteter!

Och för att inte tala om när man är jättekissnödig och det är upptaget på toaletten! Då kan tre minuter vara allt som krävs för att en förödmjukande olycka ska ske i de södre regionerna...