Tomt

Tänk vad konstigt det kan vara... Storsan vaknade idag och kände sig sådär nyvaken men ganska glad. Samtidigt kändes det att någonting var konstigt... Det tog en stund; Storsan hade glömt det som hänt!

Tomt är det hemma nu. Man tittar på hans favoritplats och gråter. Man klappar Ajax - och gråter. Man råkar få se en bild på honom - och gråter. I går kväll var Storsan alldeles skinnflådd i ansiktet; det kändes i alla fall så. Och i morse såg hon inte klok ut! Påsar under ögonen och ögonlocken är alldeles svullna. Det hänger ner över ena ögat.

Försöker se honom framför mig. Nu är han pigg och stark i kroppen, springer och hoppar runt på en jättestor gräsmatta full av andra, glada hundar. Solen skiner och han rullar sig bland blommorna. Så ofta han vill kan han ta sig lite ostkrokar eller en grissvans...eller en chokladbit! Han är lycklig.


God natt och Sov gott, Isack!!

Mamma älskar dig.

Kommentarer
Postat av: Agnetha

Vet hur det känns
Tror att han är i hundhimlen och där springer han omkring med Kajsa och styr och ställer dom kan nog knycka sig en julskinka där med.
Tänker på Er

2007-12-21 @ 07:47:15

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0